Nu kanske "kommersiellt" är fel ord, men jag skulle vilja fundera lite kring hur man med "nymedia" (till skillnad från "gammelmedia") och sådant t.ex kidsen faktiskt läser och tar till sig skulle kunna skapa bryggor och få folk att röra sig utanför sina bekväma zoner.

Jag vill fokusera på unga tjejer, med den här idén. Därmed uppkommer ett problem: Jag har aldrig varit en ung tjej. Jag har att göra med en del tjejer i gymnasieålder i mitt jobb dock, även om jag knappast snackat rollspel med dem.

Nå; senaste Fenix hade en artikel om tjejer och rollspel. Jag är lite emot könsstereotyper, men lite krasst ser tyvärr tjejers sociala mönster och intresseområden i dagsläget inte ut som killars gör. Lite tillspetsat vill killar ha vapenlistor och stridsregler, medan tjejer vill ha relationer och berättelser.

Och innan nån nu kommer och bråkar på mig: Jag är feminist ut i fucking fingerspetsarna, jag VET att det här är stereotypt. Jag tycker också att det är något man bör bekämpa; idealet är att båda könen i fantasins värld får tillfälle och säkerheten att utforska både relationer och våldsimpulser. Men; det är inte där man bör börja. man kan inte börja med målet, då faller hela idén som ett korthus.

Så; jag vill börja med en målgrupp: Unga tjejer. Tag ett område de är intresserade av - av forumrollspelen kan vi sluta oss till att de gillar Twilight, Harry potter, och hästar. Ingen är förvånad. Det finns såklart en massa andra grejer de är intresserade av också, men nu tar jag det som råkar ligga tillhands.

Vi kan också konstatera att manga, som medium, läses en hel del. (Plus att man kan få unga tjejer att läsa ganska tjocka böcker, se både Potter och Twilight, men det skiter vi i här). Manga är lättillgängligt, det är inte så mycket text, och det finns en hel del av dem som ger vår tilltänkta målgrupp precis den sortens relationsfokuserade berättelser som de den vill ha.

Min idé är såhär:

En serie mangaböcker. Ungefär 3/4 av varje bok berättar början av en berättelse. Jag tänker mig något Harry Potterliknande, eller kanske Twilight. Relationer i fokus. Problem målgruppen kan relatera till och engageras av - Status, grupperingar, söta pojkar, och så lagom mängd spänning. Vill man gå dit kan man säkert ha lite Yaoi också.

Den sista fjärdedelen utgörs av... väldigt lättviktiga berättarregler. Helst utan poäng, tabeller och slumpelement. Tanken är att läsaren själv ska kunna hitta på, själv eller med andra, hur det slutar. Det ska finnas grejer om hur man skapar sin egen rollfigur och sätter in den i berättelsen, om man inte nöjer sig med de som finns. Dessutom mycket enkla regler för att avgöra konflikter, för självklart ska man kunna leka det här i grupp.

Jag tänker mig att reglerna eventuellt inkluderar något klippdocksliknande eller så. Som vapenlistor, fast visuellt och ovåldsamt =)

Därmed absolut inte sagt att tjejporträtten i böckerna ska vara mesiga eller prinsessigt tjejiga hela tiden - nejdå. Det ska givetvis finnas en god bredd av olika tjejroller man kan identifiera sig med.

Det hela kombineras med en Facebookapp där man kan skriva dagbok för sin rollfigur och låta den köpa saker, interagera med andra på i fiktionen etablerade platser... Viktigt är "kolla vad fin min rollkaraktär är", vilka schyssta klänningar man skaffat eller vilken fin häst man sparat ihop till. Eller att ens rollfigur tränat karate, har pyrokinetiska krafter, eller whathaveyou.

Vidare kan man tänka sig att kombinera med bilddagboken, twitter, Lunarstorm och så vidare...


Är det här rollspel? Klart det är. Man kan senare bygga på med mer avancerade regler för de som önskar sådant. Ha olika "nivåer" för hur mycket regler man vill ha. Bygga in en grundläggande rollspelspedagogik i det hela, så när tjejerna är bekväma i spelets olika nivåer skulle de lika gärna kunna sätta sig och spela Vampire, om inte Eon.

Dra åt sig killar med hjälp av mer killiga saker och sedan sätta ihop dem, lite som city of Heroes / City of Villains.

Jag har inte alla svaren på hur det här ska gå till, men jag tror att det här skulle kunna bli asballt.



Vad krävs?

Mangan:
- Någon som har varit, är eller har god förståelse för unga tjejer och deras intressen, sociala situation etc, som kan skriva.
- Någon som kan rita mangaserier.
- Någon som kan skapa ett pedagogiskt och vettigt regelsystem anpassat till målgruppen.
- Ett sätt att trycka.
- Ett sätt att distribuera böcker till bokhandlar (Eget företag/förlag?).

Facebook etc:
- Grafiker/designer
- Programmerare (van vid AJAX, Flash, gärna facbookerfarenhet)
- Speldesigner
(dvs det vanliga för spelutveckling)



Det här är mer av en pipe dream än den förra idén, åtminstone för mig. Jag har som sagt aldrig varit en 13-årig tjej, jag kan dessutom inte rita manga, jag har inget eget företag, jag kan inte AJAX/Flash, jag är ingen vidare spelgrafiker... Det jag eventuellt skulle kunna bidra med är den pedagogiska speltexten och regelsystemet, som jag ändå skulle behöva testa ordentlgit på målgruppen. Men jag är villig att göra min del, om det finns folk villiga att göra resten.

Det här är den mest övertygande idén jag sett i de här diskussionerna så här långt! Jag har överhuvudtaget inget att tillföra till ett sånt projekt, men jag föreställer mig att det borde ha goda förutsättningar att lyckas.

Mangan / spelen borde också finnas tillgängliga i digitalt format - kanske för mobilen.

Tror också det där kan funka, men då måste det göras av nån som verkligen brinner för det. Som älskar genren.

Jag kan rita Manga hyfsat, men skulle aldrig orka göra ett sånt spel, även om jag kanske kan. Eftersom det i början är ett stort gratisjobb, och jag inte tycker det vore så kul.

Mycket intressant trådserie och som andra sagt ett bra initiativ.

Själva manga-konceptet låter ganska mycket som japanska visual novels. Spelar det inte själv, men har några kompisar som gör det. Har för mig att det ska finnas bra grattis spelmallar där man bara stoppar in bilder, musik och text. Vet dock inte hur enkelt eller användbart det är, men kan ju vara värt att kolla upp.

Mer stöd för min teori att jag egentligen är halvkvinna.

Übereil

I teorin är den här iden jätte bra.
Men kan man genomföra den i praktiken?
det tror inte jag.

Som du säger skulle det här innebära en massa jobb av en massa olika personer.
Däremot tror jag att om man delade upp projektet med att först bara göra den där Manga boken. och få lite intresse i det.
om vi har en målgrupp som vill ha fler sådana böcker så tror jag det blir lättare att hitta intresserade att utveckla Facebook sidan.

sen är jag tveksam till att Facebook sidan ens behövs. jag förstår inte riktigt vad den skulle tillföra till spelet.

Jag minns hur min far satt med en kartbok i knät och "memorerade" geografin. Han vet nog fortfarande inte vad rollspel är, men det var så han fördrev fritiden innan internet. -Visst han löste nog en del korsord också och han tycktes alltid ha en räknedosa tillhands och rutat papper intill.

Lägg fram karta, rutat papper och pennor till några sysslolösa grabbar och de börjar fantisera kring detta. Snart nog har de skapat ett regelsystem.

Flickors fantasi, inbillar jag mig, triggas inte av kartor och rutpapper. Lägg fram ett klassfoto stället. Snart har de berättat för varann vem som är kär i vem och vilka som inte drar jämt.

Grundhistorien i rollspelet Klassfotot är att det kommer en ny tjej till klassen. Övriga flickor finns redan där och de är de enda som bjuder in nykomlingen i gänget. Vad händer?

Pfft, som nämt i en annan tråd så har vi rekryterat en 20 årig tjej. (Vi i vår spelgrupp är mellan 30 - 36). Vårt första äventyr var väldigt mycket relation och intrig (skräddarsytt för henne) vilket fick henne att sitta och gäspa. Sen när vi kickade igång action och strid så blev det liv i henne!

Kort och gott, hon tycker det är jättefräckt när hennes karaktär får slå ihjäl folk, klättra i hiss-schakt och köra bil riktigt fort!

Plural av anekdot är inte data.

I praktiken är det, tyvärr, undantag snarare än regel att tjejer är mer intresserade av intriger och relationer, och att killar inte är det. Det finns undantag, men att motbevisa ett generellt påstående som gäller majoriteten med att man minsann stött på ett enskilt fall som inte är så är... eh, tveksamt.

Äsch, snubben har en poäng. Ska vi enas om 80/20-regeln?

App Store, givetvis. =)

Jag säger inte emot; givetvis skulle man behöva samarbeta med någon som verkligen brann för genren. Det är därför jag bara säger mig kunna stå för pedagogik och ev. regelkonstruktion =)

De idéer jag sänger ur mig under "Speldöden"- parasollet är koncept, egentligen. Sånt jag inte kommer att kunna genomföra, definitivt inte själv. Har jag tur når idéerna nån som kan hjälpa till, men det kommer de aldrig att göra om jag inte skriver ut dem =)

Om nu killar - som vill ha våld och action - ska introducera tjejer - som inte vill ha det - i hobbyn, kommer killarna då tycka att det är kul?

Jag själv är då inte intresserad av att spela en häst, iaf. Om det är det som krävs för att få min dotter intresserad av rollspel så fuck it. Då får hon gå på ridskola och läsa Twilight istället. Eller hitta tjejer som vill spela häst med henne.

Harry Potter verkar ju ha en extremt heterogen fan base. Vad är det som gör att den serien är intressant för både tjejer och killar? Vad kan man göra för att få de elementen till rollspel i allmänhet?

Målet är att hitta en "middle ground" som alla kan uppskatta.



Så vad du säger är att du bara är intresserad av att främja exakt de rollspelstyper och genrer som intresserar dig personligen? Coolt. Då räknar jag med att se en massa intressanta idéer från dig om hur man gör det på bästa sätt, och som inte bara är "bjud in flickvännen", för att uppmuntra folk att göra det har tydligen inte funkat hittills.



Bra fråga! Jag är jätteintresserad av svar. Observera också att idén som presenteras i den här tråden inte främst är tänkt just för hästar - tvärtom skriver jag just Harry Potter.

Sedan tror jag att en viktigare fråga än "hur kan vi få över de elementen till rollspel" är "hur kan vi få över de läsarna till rollspel", vilket inte är riktigt samma sak.


Tag det här med regler, till exempel. De flesta här är helt bekväma med tanken på regler, och att ha olika värden för hur stark man är eller hur bra man är på att förföra. Det är en självklarhet för oss, att rollspel funkar så. Det finns ett fåtal rollspel som inte funkar så, men de är i grav minoritet och lite konstiga. Right?

Grejen är den att för en ganska stor del av målgruppen är det här inget självklart. Framför allt inte att det finns så många siffror, eller så komplicerade regler (ni VET att det finns en hel värld av folk som tycker att mångsidiga tärningar och sannolikheter är jättekonstigt, va?)

Nå; jag sitter inte med någon manual för det här. Jag har bara idéer, och en stor tunna irritation över folk som gnäller utan att ens försöka göra något åt det man uppfattar som ett problem.

Ah, kunde lätt tolkas så antar jag. Min poäng var snarare att rollspelshobbyn får gärna vara diversifierad och spridas hur den vill, men att sätta mig på att spela häst för att visa hur det går till är litegrann som att sätta mig på att lära ut matematik. Jag kan det, men jag tycker inte att det är intressant eller roligt så jag lämnar gärna över undervisning i ämnet till någon som tycker det.

Jag tror att den stora gemensamma nämnaren för alla typer av rollspel är kreativitet och social samvaro. Om vi vill sprida spelhobbyn så är det nog det vi bör satsa på.

Krank, du diskuterade i Småprat för en liten stund sen om hur svårt det kan vara att presentera ett regelsystem för någon som aldrig sett rollspel förut. Där tror jag att du har en poäng. Det är nog därför forumrollspel och WoW sprids snabbt, medan böcker med snygga omslag och långa vapentabeller inte gör det.

Inte ens lite med tanke på ditt användarnamnet?

Hehe, har faktiskt inte tänkt på det där själv

Kanske ska tänka om och spela en ponny i vildhästar...

Intressant idé. Men jag tror att du ska fokusera mer på att göra en könsneutral plattform när det gäller ämne. Ett viktigt steg är nog att ta rollspelandet ur pojkklubben, bort med sexistiska illustrationer och sånt. Jag vet inte om det är så bra att locka dem med sådana grejer som du nämnde, det kan vara könsbevarande i sig i värsta fall.

Och jag tror att det är minst lika viktigt att fokusera på killarna. Vem har sagt att våld och rulla tärningar ska vara norm? Jag tycker man ska låta killar få bryta loss lika mycket som tjejerna från förutbestämda mönster. Man kanske dessutom kan använda könet i rollspelet, att killar får spela tjej och vice versa. Eller kunde det vart ombytta roller, en tjej kunde t.ex. vara matriark i ett drow hus och bestämt över de manliga slavarna. Något extremt exempel kanske, men det finns många möjligheter!

För att summera... jag tror inte det är ämnet i sig som håller dem borta. Det är nog mycket pojkrums stämpel på det fortfarande. Jag menar, i lajv t.ex. så är det ju mycket större andel tjejer/kvinnor med. Och ämnena är ju inte så skilda, det är mycket våld och fantasy och allt möjligt. Det är nog snarare att det är mer okej, det är teater. Inget nörderi på samma sätt.

Det här tror jag faktiskt är en viktig poäng.

Hur kul är det att spela ett fantasyrollspel om man får höra att "tjejer kan inte vara riddare"?

Nä, det är för fan fantasy, så jag förstår inte varför så få länder styrs av drottningar, varför nästan inga riddare är kvinnor eller varför arvet går till förstfödda sonen. Det är bullshit, egentligen.

Om/när jag gör ett medeltidsfantasyspel så ska hälften av länderna ha kvinnliga regenter, något land vara demokrati, arvet traditionellt gå till förstfödda barnet, framstående handelskvinnor vara lika vanliga som män i samma position, kvinnor nästan lika vanliga som män på slagfältet osv.

Det ska genomsyra hela världen att kvinnan har EXAKT lika många valmöjligheter som mannen.

Visst, det kanske inte löser alla problem, men det inkluderar iaf en halva av befolkningen som idag knappt representeras i rollspelslitteraturen.

Vad skulle få folk att köpa en bok med en oavslutad historia? Jag har grunnat ett par dagar, men jag hittar inte säljpitchen... Ungefär som Cluedofilmen som först släpptes med olika slut på visningarna, ingen ville se det.

Utöver det så har jag inte upplevt tjejer som så skillda rollspelare, i alla fall inte inom friformen. Och titta på hur snabbt lajv fick med kvinnor också. Jag hade inte arrangerat många lajv innan jag hade mer kvinnliga deltagare än manliga.

-Gunnar (som har lite andra tankar också, men de kanske ska få en egen tråd)

"Vad händer sen? Du bestämmer!"

Vill du att huvudpersonen ska välja pojke A eller pojke B? Hur ska hon hantera dilemma C? Du/ni bestämmer!




Det tror inte jag heller. Och lyckas du packetera friform på ett sätt som tilltalar en ny målgrupp - unga tjejer t.ex - och hittar ett medium för att nå dem och skapa hype... Då är jag fett impad och älskar det du gör.

Ok, jag är skeptisk till den USPen för att jag sett den som misslyckad tidigare. De flesta verkar vilja ha avslutade historier. Resten av koncptet tror jag mer på, men knyt hellre i så fall in en bit om att man kan skapa sin nästa berättelse själv än att man ska avsluta den första. Jag tror det har en bättre chans att sälja.



Om du vill nå unga tjejer så tror jag det bästa är att rikta produkten mot en målgrupp äldre än den du vill nå. Tittar man t.ex på dam/flicktidningar så har de nästa alltid en läsarkrets som är en målgrupp yngre än den som säger sig sikta mot.

Och så har jag inget personligt behov av just målgruppen unga tjejer. Fast det påminner mig om att Krille en gång i tiden på något forum utmanade mig att göra en säljbar friformsprodukt för icke-rollspelare och när jag hör en likartad formulering så kommer jag ihop den utmaningen och att jag faktiskt också har gjort det. Men det är jag inte ensam eller först med.

Tror jag tjatat om det förr men här är ett par exempel på vad friformare har gjort för ickerollspelare och tagit betalt för:

Företagsarrangemang (ASF har kört åtminstone "Nalle på vift" som konferancejippo och vi har kört vår mordgåta "Mord på Tango Magazin" som underhållning för personal)

Informationsmaterial (Frispel skrev ett scenarion om vargjakt på uppdrag för en intresseorgansiation att användas som diskutionsstarter i studiecirklar)

Möhippor och svensexor (Mordmysterier (som kanske mer är lajvare än friformare) och så vi under parollen Mord till middagen)

Så visst finns det saker och det funkar. För oss som två småbarnsföräldrar så har vi haft mer efterfrågan än vad vi hunnit med också. Men att skapa en hype tar tid, just nu är jag väldigt nöjd med att vi rullar på med det som sidoverksamhet på nöjda kunders rekomenationer.

-Gunnar (vet inte om det räckte för att impa, men å andra sidan startade jag en tråd med tema på vad jag verkligen trodde på)